Worldmusichead

Jag tänker fortfarande på det där med bilder på mig på bloggen. Det är faktiskt så att jag inte tycker om de bilderna oftast. Men andra ser ju inte mig som jag ser mig själv. Någon som har hjälpt mig väldigt mycket med min självkänsla är mina närmaste vänner och min pojkvän Tobias. Genom spontana komplimanger och beröm från flera håll börjar jag tycka om mig själv och min kropp. Men det går som sagt i vågor. Det gör det nog för dom allra flesta. Men nu skiter jag i det, folk vill väll se hur personen ser ut som bloggar och här har ni mig. Det är liksom sak samma, det är så här jag ser ut och det kan jag inte ändra på. Men jag har alltid haft svårt med mig själv på bild och i allmänhet, har varit mobbad i flera år och när jag kom upp i gymnasiet ändrades massa saker. Jag ser mig själv som en väldigt glad och flumig person och jag vill gärna att folk ska tycka om mig. alla vill väll bli omtyckta eller har jag fel?

Vill även passa på att tacka för de snälla kommentarer jag fått om min hårfärg! Jag blev jätteglad och glömde helt bort att säga tack! Färga på bara om ni gillar det. Är så trött på personer som säger "men hon/han härmar mig" Är inte det bra? Det betyder att dom gillar ens frisyr eller klädstil. Så kör hårt!
Kom ihåg att vara dig själv. För alla andra är redan upptagna.

Kramizar på er